mittlivskarlek.blogg.se

Ja det känns det som det gör här, men Jag vill försöka förklara att jag tycker inte synd om mig själv. Jag är bara rädd! Rädd för ensamheten, rädd att aldrig mer få kvinnan i mitt liv, rädd för min hälsa men Jag orkar verkligen inte ta tag i mig själv nu, luften har gått ur mig.

Jag ska försöka rycka upp mig! Jag ska göra en tidsplan. 24/12-12 var mitt livs sista lyckliga dag, den dagen var verkligen bra. Jag sätter målet att 24/12-13 ska Jag ha ordnat till det såpass så Jag iaf orkar med vardagen.

Det kommer bli en lång väg men jag måste försöka fokusera på något nu, ingen vill ha en förlorare! och det är vad jag är för dagen. Jag vet inte hur Jag ska göra eller om Jag kommer att lyckas. Det är svårt att motivera sig när man har förlorat "allt" för det har Jag på ett vis gjort, och Jag vet inte hur Jag ska få allt och gå runt heller för den delen.

Men hur det än är så är Jag konstigt nog inte arg eller besviken, bara hopplöst kär! Min enda motivering är Hon och att jag en vacker dag kan vinna hennes hjärta.