Nutid
Jag har svamlat lite i tidigare inlägg och gjort en liten beskrivning. Mycket har hänt sen dess men det får jag återkomma till.
Jag hoppar fram och tillbaks här men det är så det är. Mitt liv är uppochner så därför får bloggen bli som den blir.
Vissa saker orkar jag helt enkelt inte skriva om vissa dagar.
Haur ser mitt liv ut idag? Ja jag vet inte hur jag ska förklara men jag känner mig inte levande, jag går i som nåt autopilotläge och bara är.
Dock vill jag poängtera att jag har några få ljusglimtar bla huset och katterna och viss kontakt med S vare sig det är via telefon eller om jag får träffa den här underbara kvinnan för en kort stund så känner jag mig iaf lite levande igen.
Hon gör mig glad! Kan tyckas konstigt men så är det.
Jag hyser inga agg mot min själsfrände och kommer så aldrig heller att göra, jag önskar dig bara lycka och välgång.
Ljusglimtarna bryts dock ibland när verkligheten kommer ikapp så att säga, klarar jag av att ha kvar huset? hur ska jag hinna med allt själv? osv men jag är fast besluten att fixa det. Det är min livlina, det som håller mig över ytan och gör att jag överhuvudtaget orkar existera.
Jag känner mig så trasig och ensam så den lättaste utvägen förstår ni säkert vad det skulle vara men tack var mina sk ljusglimtar så har jag iaf något positivt att blicka fram emot. Även om jag förblir ensam resten av mitt liv. Men det är nog ett eget val, men gör det såhär ont att bli lämnad då lever jag hellre ensam resten av mitt liv.
Jag är av den uppfattningen att man får en sån här lyckoträff i livet och jag sumpade den :( Nu får jag stå mitt kast.
Jag svamlar mycket och har mycket konstiga tankar men poängen jag försöker komma till är att jag vill gå in i en dvala, fixa här hemma, hålla katterna i god form osv ifall jag nån gång skulle få en andra chans.
Förlåt S för att du har känt att du aldrig har kunnat prata med mig! Förlusten för ett år sen tog mig hårt, men som vanligt jag höll masken. Det är något jag ångrar djupt idag. Det skulle ju bli så bra, lyckan hade varit total! Jag var verkligen redo och såg fram emot det.
