Epilog
Jag vill först och främst påpeka att ja det kan finnas stavfel, konstiga meningsuppbyggnader osv beroende på mitt nuvarande tillstånd.
Ja här sitter man, ensam tom med en ångest utan desslike, livslusten är som bortblåst och jag ser ärligt talat ingen framtid.
Jag kommer här berätta min historia som inte blev som jag trodde, dels för att få utlopp för mina känslor och i värsta fall för eftervärlden. Det kommer handla om Kvinnan i mitt liv, mitt livs kärlek som jag nu har förlorat.
Jag kommer kalla kvinnan S det är inte hennes tilltalsnamn men hennes andranamn.
Till dig S jag vill bara säga att Jag ålskar dig av hela mitt hjärta och kommer så alltid att göra. Hur kunde jag låta det här bli så fel? Men jag är iaf oerhört tacksam för dom 16 år vi fick. Saknaden efter dig är enorm.